Envarsgripande: villkoren i rättegångsbalken

Regeln i korthet

Rättegångsbalken 24 kap. 7 § andra stycket anger att den som har begått ett brott där fängelse kan följa får gripas av envar om personen påträffas på bar gärning eller flyende fot. Även den som är efterlyst för brott får gripas av envar. Den gripne ska skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.

Det innebär att en misstanke i sig inte räcker. Flera villkor behöver bedömas tillsammans.

Villkoren att hålla isär

1. Ett brott ska ha begåtts.
2. Fängelse ska kunna följa på brottet enligt straffskalan.
3. Personen ska påträffas på bar gärning eller flyende fot, om det inte handlar om en efterlyst person.
4. Den gripne ska skyndsamt överlämnas till polis.

Bar gärning beskriver en nära koppling till gärningen när den sker. Flyende fot avser att personen påträffas under flykt från brottsplatsen. Bedömningen är alltid beroende av de konkreta omständigheterna.

Gripande och våld är olika frågor

Att det finns rätt att gripa någon betyder inte att vilket våld som helst är tillåtet. Frågan om ansvarsfrihet, nödvärn och vad som är försvarligt måste bedömas separat. I tjänst tillkommer utbildning, arbetsinstruktioner, rapportering och krav på säkerhet.

Detta är allmän utbildningsinformation, inte juridisk rådgivning eller en instruktion att ingripa. Vid en verklig händelse ska säkerhet prioriteras och polis kontaktas.

Vanligt provmisstag

Ett vanligt fel är att välja svarsalternativet som bara säger att någon “verkar skyldig”. Träna i stället på att leta efter de uttryckliga villkoren: brottets straffskala, bar gärning eller flyende fot och ett skyndsamt överlämnande.